Skog

Skogen är en förnybar naturtillgång - en källa till ekonomiskt välstånd och psykiskt välbefinnande. Skogen utgör också en väsentlig del av den finska naturen och dess mångfald, vilket är orsaken till att Finlands Fur och Fauna har sammanfattat ett inlägg med temat skog.

Finsk skog

Mer än 75% av Finlands landyta består av skog. Men endast 9,6% av arealen är skyddad, vilket innebär att skogsbruket är begränsat. För att även kommande generationer ska kunna njuta av skogens mångfald behövs aktiva åtgärder och planer för att hejda skogsförlust samt för att skydda den biologisk variation i skogen och naturen. Genom att implementera begreppet hållbarhet i skogsvård kan man förebygga och minska olagliga avverkningar och olaglig virkeshandling som har negativ inverkan på naturen.

Resurser i den finska skogen

Skogens ekosystem är livsviktigt för oss och andra organismer. Utav skogen får vi resurser som också kallas ekosystemtjänster det är t.ex. råvara till industrin, bär och svamp, rekreation, bindning av koldioxid ur atmosfären och förebyggande av markerosion. Naturens biologiska variation är grunden för ekosystemtjänsterna eftersom den hjälper naturen att förnya och anpassa sig.

I Finlands skogar får man röra sig fritt och plocka bär och svamp. För detta behöver man inga tillstånd, inte ens i privat mark. Användningen av naturen för rekreation grundar sig på den traditionella allemansrätten. I lag bestäms gränserna för tillåten verksamhet. Det som är väsentligt är att man inte orsakar skada eller störning för miljön eller människor när man tillämpar allemansrätten.

Att vistas i skogen och använda skogen för fritidsintressen har visat sig ha positiva effekter för människans psykiska och fysiska hälsa. Allemansrätten och närskogar är ett ypperligt utgångsläge för att öka välbefinnande från skog. Största delen av de skogar som används för rekreation är ekonomiskogar. Närapå alla finländare rör sig utomhus, ca två miljoner människor plockar till exempel svamp.

Nationalparker, vildmarksområden och strövområden erbjuder naturturister stillsamma miljöer och anslående vyer. Det finns 40 nationalparker med en gemensam areal på 10 002 kvadratkilometer. Statens strövområden är mångsidiga utflykts- och rekreationsområden. Vidsträckta obebodda vildmarksområden i Lappland är krävande strövområden för mer erfarna friluftare.

Skog ur ett globalt perspektiv

Skogen är som planetens lungor, och hela 90% av livet på land ryms i våra skogar. Skogen upprätthåller balansen i atmosfären, påverkar klimatet, renar luften vi andas och medverkar i vattnets kretslopp. Världens skogar täcker idag ca 30% av all landyta. Idag finns det runt 4 miljarder hektar skog i världen som fördelar sig på följande sätt över världen: 25 procent i Europa (inklusive Ryssland), 21 procent i Sydamerika, 19 procent i Nord- och Centralamerika, 16 procent i Afrika, 15 procent i Asien och 4 procent i Oceanien. Fem länder har tillsammans mer än hälften av världens skogsareal, dessa länder är Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina.

WWF uppskattar att kring hälften av jordens ursprungliga skogar har försvunnit under de senaste 50 åren. Hotet mot skogarna kommer från många olika håll. En orsak till att skogen försvinner är att man hugger ner träd för vedeldning eller för att skogsbolagen är på ständig jakt efter värdefulla timmerstockar. Skogar huggs också ner för att skapa mer odlingsbar mark eller för bebyggelse. Avskogningen påverkar mest regionalt. I Amazonas har t.ex. regnsystemet förändrats och den biologiska mångfalden lider av det samtidigt som vattenkvaliteten försämras i många närliggande floder.

En riktig och livskraftig skog är mer än bara träd. Därför är det viktigt att inte bara stirra sig blind på ett antal hektar skog utan att faktiskt också undersöka och förstå vilka arter som lever i och av den. Att inkludera biodiversitet som ett mått på skogens hälsa är ett viktigt steg att ta när skog ska värderas för olika ändamål.

 

Djurpopulationerna minskar kraftigt i världens skogar

Enligt en rapport av Världsnaturfonden WWF har populationerna av ryggradsdjur i världens skogar minskat med 50% sen år 1970. Bedömningen är den första som presenterar fakta som baserar sig på populationsdata. Ryggradsdjur i världens skogar stöter på många utmaningar och hot som äventyrar deras överlevnads möjligheter.

Allra störst är minskningen av antalet djur i populationerna som lever i de tropiska skogarna som exempelvis Amazonas regnskog. Rapporten visar också att skogarna, som hyser mer än hälften av alla ryggradsdjur på land, är viktiga kolreservoarer och kolsänkor. Alla djur som lever i skogen bidrar i sin tur med viktiga ekologiska funktioner för att hålla dem friska och produktiva, till exempel att pollinera och sprida frön, men de har även andra viktiga uppgifter som påverkar naturlig förnyelse och kollagring. Om vi ska vända den globala nedgången av biologisk mångfald och undvika klimatkris, måste vi skydda skogarna och de arter som lever i dem. När man arbetar för att bevara skog bör man även fokusera på biologisk mångfalds och skogens arter. Inte bara på skogens yta och omfattning, eftersom det annars finns risk för att vi har en mängd tomma skogar, alltså skogar där träden står kvar men mycket av djurlivet har gått förlorat.

 

WWF:s skogsvison

 1. Inför en ny skogpolitik som är ekosystembaserad

2. Inför intensifieringsmoratorium

3. Skydda minst 20% av skogen

4. Stärk miljöhänsynen i skogsbruket

5. Skapa förutsättningar för naturliga ekologiska processer

6. Tydligare lagstiftning om användning av främmande arter i skogsbruket

7. Kartlägg och värdera skogens ekosystemtjänster

8. Öka andelen hyggesfritt skogsbruk

9. Stärk vattenhänsynen

10. Sektorsintegrerad styrning på landskapsnivå

Skogens gröna kolcykel

Mellan skogen, samhället och atmosfären cirkulerar kol i ett biogent kretslopp. Växande träd och övrig vegetation fångar upp luftens koldioxid och solens energi för att sedan omvandlas till ved och annan biomassa. En del träd skördas och blir produkter, som till exempel tidningspapper och trähus. De träd som inte skördas bryts ned av mikroorganismer och svampar. Oavsett om träden blir produkter eller förmultnar i skogen frigörs den upptagna koldioxiden – förr eller senare – och går tillbaka till atmosfären för att återigen bli tillgänglig för växter. Kretsloppet är slutet.

Forskare har sedan 1990-talet förmodat att jordens bevuxna yta ökar på grund av ett allt varmare klimat och mer koldioxid i atmosfären. Växter behöver koldioxid och en högre halt av gasen ger fart åt växternas tillväxt.

Det här betyder att växtligheten borde öka mest i nordliga delar av världen, där temperaturen ökar mest. Nasas satellitbilder visar däremot att ökad växtlighet är koncentrerat till specifika länder. Efter Kina och Indien har växtligheten tilltagit mest i Kanada och i EU-länderna.

Världens djungel

Det är ca 50 år sedan människan tog sig till månen. Sedan dess har antalet människor fördubblats. För att säkra ett gott liv för både människan och naturen behöver vi ta särskilda åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden.

Regnskogen är det artrikaste habitatet på jorden. Exakt hur många arter som finns i regnskogen vet man inte. Men det är miljontals, och nya upptäcks varje vecka. Om vissa arter, som t.ex. trädleoparden vet vi fortfarande inte mycket om. Trots att regnskogen bara täcker 7% av jordens landyta, spelar djungeln en avgörande roll för planetens hälsotillstånd. Varje år förlorar Afrika skogsområden som sammanlagt är lika stora som Belgien.

Kongo

I Afrikas hjärta ligger Kongo, där planetens yngsta regnskog finns. Regnskogen är bara 18 000 år gammal. I regnskogen finns fler stora djur än i någon annan djungel. Västliga låglandsgorillor är en unik art som lever där. Gorillan är lika lång som en människa men väger dubbelt så mycket. Flocken leds av en dominant hane, silverryggen. Flocken är beroende av sin ledare för att kunna överleva. Men de finns ett hot som är utom silverryggens kontroll, nämligen tjuvjakt. Under de senaste 20 åren har tjuvjakten halverat Kongos gorillastam. Västliga låglandsgorillor är en art som är akut hotad.

I Kongos djungel finns även skogselefanter, som också blir utsatta för tjuvjakt. Tjuvjägarna är ute efter elefanternas betar. Skogselefanterna vandrar på stigar som är gjorda av många generationer elefanter på jakt efter mat. Även gorillorna färdas på samma stigar. Tillsammans är de en viktig del av djungels ekosystem och tillsammans kallas det för “djungelns trädgårdsmästare” eftersom de äter frukt och sprider frön. Många av träden finns till endast tack vare elefanterna och gorillorna. Träden och växtligheten dör ut utan dessa arter.

Nya Guinea

Djungler ser kanske lika ut till ytan, men varje skog har sin egen unika uppsättning av invånare. Nya Guinea är världens största ö som täcks av djungel, mer än hälften av dess växter och djur finns ingen annanstans. Öns turbulenta geologiska historia har format denna vidsträckta ö till ett dramatiskt landskap med berg och dalar. En process som har isolerat arter från varandra. Åtskilda på dessa sätt, har gjort att djuren på Nya Guinea är väldigt annorlunda. Ett exempel på en speciell art är den tolvtrådiga paradisfågeln som är den enda fågeln med unika fjäderprydnader. De används för att kittla en tilltänkt partner i ansiktet. Från en gemensam Kråkliknande förfäder har paradisfåglarna utvecklats till 40 olika varianter. Varje hörn av ön har sin speciella version av paradisfåglar.

Borneo

Skogens ålder har en stor inverkan på mångfalden av arter. Djungeln i Borneo, Sydostasien har vuxit i nära 130 miljoner år, och är den äldsta djungeln i världen. De högsta punkterna i Borneos djungel består av kalkberg som bildats på havets botten. Djungelns ålder illustreras bäst av en av världens äldsta rovdjur, Klomasken. Den känner sig helt hemma på den fuktiga skogsmarken. De har funnits sen dinosauriernas tid, och knappt förändrats. Den hittar sitt insektbyte genom vibrationer och känsel. De fångar sina byten med hjälp av “limpistoler”. Insekterna fastnar och sen äter klomasken upp sitt byte.

Markens höga fuktighet lämpar sig även för andra unika arter. I Borneos djungel finns det massvis med svampar som har en viktig del i ekosystemet. Tiden har gjort Borneos djungel otroligt artrik och mångsidig. På ett fåtal hektar skog kan det finnas flera sorters växter än i hela Europa. Det finns t.ex 39 olika arter kannrankor, de är speciella växter som endast finns på Borneo. För att kannrankorna ska kunna överleva och få de näringsämnen de behöver, förlitar de sig på tupia montana, ett speciellt djur som endast finns på Borneo. Den äter socker från växterna på morgonen, och växterna tar upp näring från tupia montanas avföring, som fungerar som gödsel för plantan. Utan detta tillskott av nitrat skulle inte plantan leva. En annan kannranka är formad så att en speciell art fladdermöss kan övernatta i blomman och få näring från fladdermusens avföring på så sätt.

Relationer som dessa har tagit miljontals år att utvecklas, men många kan vara försvunna inom ett årtionde. Under de senaste 50 åren har Borneo förlorat mer än hälften av sin djungel. Men det är ännu värre på grannöarna i Filippinerna, där 90 procent av den ursprungliga regnskogen har försvunnit. Det enda som finns kvar är en speciell örn som kallas apörnen. Det är den mest sällsynta rovdjursfågeln som finns. Det är bara 400 par kvar.

Amazonas

Men det finns en djungel som har stor yta. Amazonbältet är mer än 3000 km brett och här finns hälften av den kvarvarande regnskogen på vår planet. Men de finns utmaningar för de arter som bor inne i Amazonas.

I Amazonas har alla djurgrupper fler arter än någon annanstans. Det gäller även grodor. Man tror att det finns över tusen olika sorters grodor i Amazonas, nya arter upptäcks fortfarande. Grodor är ett tecken på att skogen mår bra, men dess viktigaste invånare är djungelns minsta, insekterna. Man uppskattar att det finns mer ä två miljoner sorters insekter i Amazonas. Till exempel kan en koloni med bladskärarmyror bestå av flera miljoner individer. Varje koloni är en superorganism som har ett gemensamt uppdrag, att samla löv och bära dem till sitt bo under jorden. En femtedel av alla nya plantor som växer intill en bladskärskoloni blir skördare av myrorna. De skär upp löven med sina speciella käkar. Tillsammans kan de klippa alla löven på ett träd på 24 timmar.

Deras inverkan på ekosystemet är betydelsefullt. Löven är inte mat, utan används för att skapa trädgårdar för svampar, som de matar sina larver med. Kolonins framgång hänger på att de håller trädgårdarna fria från smitta, så myrorna samarbetar med bakterier som hjälper till att kontrollera bakterier som skulle förstöra deras värdefulla svampar. Forskare har hypoteser om att dessa bakterier skulle kunna ge nya behandlingar mot mänskliga sjukdomar. Dessa myror är framgångsrika, men regnskogens mångfald är beroende av att ingen art får övertaget, så parasitsvampen cordyceps angriper myrorna. Men ur myrans kropp växer det sen en ny knopp av cordyceps. Genom luften sprids parasitens porer och drabbar fler myror. Naturen sköter sitt egna kretslopp så att det finns en balans.

Men i dag minskar mångfalden i skogens regnskogar i en skrämmande takt, och det är på grund av människan. Vi har nu ersatt upp till 27 miljoner hektar orörd urskog med en enda trädart. Oljepalmen är en av världens mest produktiva grödor. Oljepalmerna kan inte ersätta den biologiska mångfald som finns i regnskogen. Oljepalm odlingarna driver många djurarter mot utrotning.

I trädskogarna på norra Sumatra i Indonesien håller tiden på att rinna ut för en av våra närmaste släktingar, orangutangen. De tar mer än 10 år för en orangutangunge att bli självständig. Den måste lära sig allt av sin mamma. Som hur man tar sig mellan träden. Överlevnaden hänger på att varje apa kan sin del av skogen perfekt, därför är de väldigt sårbara för förändringar i deras närmiljö. Forskare har uppskattat att den sista generationen vilda orangutanger just nu lever i djungeln. Under de senaste fyra decennierna har den orörda låglänta regnskogen som orangutangerna är beroende av krympt med chockerande 75%. Jorden runt förlorar vi nästan 15 miljoner hektar regnskog varje år, och med den försvinner planetens skattkista av biologisk mångfald. Djungler lagrar och gångar upp mer koldioxid än något annat habitat på land. De kyler ner vår planet, ger oss mat och mediciner. Att de försvinner är vår förlust.

Indien

Indien har stora områden av så kallade salskogar. Djungel­boken av Rudyard Kipling utspelar sig just i en sådan salskog, och har fått stå som grund för begreppet ”djungel”. I Indien finns även världens största träd, banyanträdet. Från trädets krona växer det luftrötter som blir tjockare efter hand och till slut bildar nya stammar som stödjer kronan. Det största banyaträdet finns utanför Calcutta och har över 1000 stammar, kronan täcker ca 1,6 hektar.

Av landets totala landområden är 10-20% skog, och staten äger ca 95% av skogsområdena. I Indien stiftades det på 1980- talet en lag om hållbart skogbruk för att begränsa avskogningen. Det har varit effektiv, och under de senaste 20 åren har de lyckats vända trenden, och enligt en FN rapport ökar nu mängden skog igen.

Indien strävar efter att minst 33% av landets totala område ska bestå av skog. 2016 beslöt landets miljöministerium att 6,2 miljarder dollar ska satsas på att öka skogsarealen. Trots att det har Indien ändå ökat produktionen inom sitt jordbruk med 30-40%. Det har man åstadkommit genom nya metoder och förfaringsätt, t.ex tar man nu tillvara flera skördar under samma år. Det här är möjligt då man samtidigt odlar flera olika grödor på samma åker, samt använder bevattning och gödsling.

På den indiska landsbygden har befolkningen också uppmuntrats till tävlan i trädplantering. I delstaten Madhya Pradesh lyckades 1,5 miljoner frivilliga på sommaren 2017 plantera 66 miljoner träd längs floden Narmada på bara 12 timmar.

Ryssland

I Ryssland finns det 800 miljoner hektar skog, vilket gör Ryssland till landet med mest skog i hela världen. 20% av världens skogsmarksareal finns i där. De ryska skogarna spelar en oerhört viktig roll för att stabilisera världens klimat, vilket tydligt framgår då Ryssland under 2000 till 2007 stod för 90 procent av de naturliga kolsänkorna som de boreala skogarna i världen svarar för. Under de senaste tio åren har de ryska skogarna bundit upp cirka 500 till 700 miljoner ton koldioxid per år.

Med en fortsatt global uppvärmning finns det en stor risk att koldioxidutsläppen ökar när permafrostmark i Ryssland värms upp och tjälen släpper. Nivåerna förväntas att överstiga de nuvarande utsläppen från avskogningen i de tropiska skogarna många gånger om.

 

EU:s skogspolitik

EU definierar skog enligt ett klassificeringssystem som inrättats av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) i vilket följande definition används: skog är trädbevuxen mark med en krontäckning (eller med likvärdig bestockning), som omfattar mer än tio procent och med en areal på över 0,5 hektar. Träden bör vid mogen ålder kunna uppnå en höjd på minst fem meter på plats.

Enligt ovannämnda definition täcker unionens skogar 158 miljoner hektar (fem procent av världens skogar). De täcker totalt 37,7 procent av unionens yta och de sex medlemsstater som har störst skogsarealer (Sverige, Finland, Spanien, Frankrike, Tyskland och Polen) har två tredjedelar av unionens skogsarealer. På nationell nivå varierar skogarnas omfattning kraftigt: Finland, Sverige och Slovenien är till nästan 60 procent täckta av skog, medan motsvarande andel för Nederländerna endast är 8,9 procent. I motsats till många områden på jorden där avskogningen fortfarande är ett stort problem växer dessutom skogsarealerna i unionen; omkring elva miljoner hektar skog har tillkommit mellan 1990 och 2010, framför allt på grund av naturlig utbredning och insatser för att öka skogsarealerna.

De många typerna av skog i EU reflekterar unionens geografiska och klimatmässiga mångfald (boreala skogar, alpin barrskog m.m.). Deras utbredning påverkas framför allt av klimatet, markförhållandena, höjden över havet och topografin. Endast fyra procent av skogarna har inte påverkats av människan, åtta procent är planteringar och resten tillhör kategorin ”halvnaturlig skog”, dvs. skog som har påverkats av människan. Det bör påpekas att större delen av de europeiska skogarna är privatägda (ungefär 60 procent, jämfört med 40 procent offentligägd skog)

Utöver sin plats i Europas kultur och historia spelar skogarna i dubbelt avseende en viktig roll för den miljömässiga och regionala utvecklingen. Ur miljösynvinkel bidrar skogarna med flera ekosystemtjänster: de skyddar marken (mot erosion), ingår i vattnets kretslopp och styr både det lokala klimatet och det globala klimatet (genom framför allt koldioxidbindning). Dessutom bidrar de till den biologiska mångfalden genom att utgöra livsmiljö för ett stort antal arter.

Ur socioekonomisk synvinkel är skogen en naturresurs som framför allt ger tillgång till trä. Av de 161 miljonerna hektar skog kan 134 miljoner utnyttjas som träresurs (det finns ingen juridisk, ekonomisk eller miljömässig begränsning av denna användning). Avverkningen av dessa skogar uppgår till endast ungefär två tredjedelar av den årliga tillväxten. Det viktigaste användningsområdet för dessa resurser är energiområdet med 42 procent, jämfört med 24 procent för sågverken, 17 procent för pappersindustrin och 12 procent för tillverkning av träskivor och liknande Ungefär hälften av den förnybara energi som förbrukas i unionen kommer från trä. Dessutom ger skogarna andra produkter än träprodukter, framför allt livsmedel (bär och svamp), kork, kåda och oljor. De ger även underlag åt vissa tjänster (jakt, turism osv.). Skogsnäringen (skogsbruk, trä- och pappersindustri) står för ungefär en procent av unionens BNP – i Finland är andelen omkring fem procent. Cirka 2,6 miljoner människor är sysselsatta i branschen.

Hoten från abiotiska och biotiska faktorer förstärks av klimatförändringarna. Bland de abiotiska faktorer (det vill säga fysiska eller kemiska) som hotar skogarna kan man nämna bränder (i synnerhet i Medelhavsområdet), torka, stormar (i genomsnitt två större stormar per år under de senaste 60 åren) och luftföroreningar (utsläpp från vägtrafik eller industrianläggningar). Dessutom hotas den biologiska mångfalden när skogarna splittras av transportinfrastruktur som uppförs genom dem. Även biotiska faktorer såsom djur, bland annat hjortdjur, samt insekter och sjukdomar kan skada skogarna. Totalt är ungefär sex procent av skogsarealen hotad av minst en av dessa faktorer.

Klimatförändringarna är redan nu en utmaning för Europas skogar. Deras effekter är olika i olika områden, men de kommer förmodligen att inverka inte bara på skogarnas växttakt, utbredningsområde och mångfalden av arter, utan också på antalet biotiska agenter (såsom vissa parasiter), samt avgöra hur vanliga och kraftiga extrema meteorologiska fenomen blir. Skogarnas anpassning till denna utveckling och deras bidrag till kampen mot klimatförändringarna (till exempel genom användning av trä som energikälla i stället för icke förnybara material) är två mycket stora utmaningar.

Förväntningarna på unionens skogar är alltså många och kan ibland konkurrera med varandra, vilket framgår av de spänningar som finns mellan utnyttjandet och bevarandet av skogarna. En av skogsförvaltningens viktigaste uppgifter är därför att försöka förena ibland motstridiga mål.

Världens skogsyta

Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog - det som är grönt på kartbilden här nedanför. Det finns nästan 4 miljarder hektar skog av olika typ i världen. De fem mest skogrika länderna är Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Tillsammans har de mer än hälften av världens skogsmark. I vissa länder finns det nästan ingen skog alls.

Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog - det som är grönt på kartbilden här ovanför. Det finns nästan 4 miljarder hektar skog av olika typ i världen. De fem mest skogrika länderna är Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Tillsammans har de mer än hälften av världens skogsmark. I vissa länder finns det nästan ingen skog alls.

I Europa, Nord- och Centralamerika och Oceanien avverkas skog främst för skogsindustrin. I andra delar av världen använder man också mycket virke som brännved. Ungefär hälften av allt virke som avverkas i världen varje år går till skogsindustrin för att bli brädor, papper och andra skogsprodukter. Den andra hälften avverkas för att användas som ved. I till exempel Afrika är behovet av ved för att laga mat den största anledningen till att skog avverkas.

Man beräknar att för 2000 år sedan täcktes Europa till 80 procent av skogar. Idag är 34 procent av Europas landyta skog, om man räknar bort Ryssland. Avskogning har alltså följt människan under tusentals år. Men sedan industrialiseringens början har takten i avskogningen ökat rejält.