Var nionde art i Finland är hotad!

En hotbedömning från 2019 visar att naturen i Finland fortsätter att utarmas. Av de 22 000 som ingår i bedömnigen är 11,9% hotade. De mest utsatta arterna är fåglar och olika mossor. Men det finns hotade arter i alla artgrupper. 

Arternas livsmiljö påverkas negartivt och det är den största orsaken till att arter hotas. Mycket kan göras för att minska utsattheten. Brunanden bedöms som en akut hotad art eftersom beståndet kraftigt minskat. Nedgången beror på konkurens med fiskarna. Skrattmås kolonier har också försvunnit från många fågelvattnet, vilket påverkar brunanden eftersom de gärna häckar bland måskolonier. Brunanden hotas också av jakt. Ca en tredjedel av landets ryggradsdjur är hotade. 

Mycket kan göras för att minska hoten mot arterna. I hotbedömningen eller Rödlistan presenteras både allmänna och riktade åtgärder för att förbättra arternas levnadsförhållanden. Att inrätta skyddsområden räcker inte för att bevara arterna, utan mångfalden måste beaktas i all resurs- och områdesanvändning. Mängden aktiva skydds-, restaurerings- och skötselåtgärder borde öka märkbart speciellt för att säkra artrikedomen på myrarna och i fågelvåtmarkerna. Dessutom behövs mer information om artförekomster och arters levnadsvanor. Informationens tillgänglighet och användbarhet borde också förbättras

 

https://www.syke.fi/sv-FI/Aktuellt/Ny_bedomning__var_nionde_art_i_Finland_a(49550)#:~:text=Mycket%20kan%20g%C3%B6ras%20f%C3%B6r%20att%20minska,tillg%C3%A4nglighet%20och%20anv%C3%A4ndbarhet%20borde%20ocks%C3%A5%20f%C3%B6rb%C3%A4ttras

Djuretik

 

Att ta ställning till olika frågor som gäller djur är inte enkelt. Vilka moraliska skillnader finns det mellan människor och djur? Vilka skyldigheter har människor för att sörja för djurens välmående? Vilka rättigheter har djuren? För att kunna reflektera över dessa och likande frågor kan det behövas en etisk diskussion.

Vad är etik och moral?

Människor är sociala varelser som ofta lever tillsammans med andra och på så sätt bildar olika grupper, nätverk och samhällen. Eftersom vi lever tillsammans finns det vissa regler som normer och även lagar av olika slag för att underlätta vårt sociala samspel. Etiken och moralen hjälper oss att reflektera och avgöra vilka förhållnings- och handlingssätt vi eftersträvar i olika situationer. 

Etik och moral handlar om vad som är gott eller ont, rätt eller fel. Man bör ändå skilja på vad som är rätt och fel rent juridiskt och hur det etiska perspektivet ser ut. Bara för att det t.ex. är juridiskt rätt att göra något betyder det inte att det är etiskt försvarsbart. I många kulturer anses t.ex. otrohet vara fel, omoraliskt och därför även etiskt fel medan det inte finns någon lag som förbjuder dessa eller om en person är otrogen mot sin parner blir det inga rättsliga påföljder. 

För att kunna göra etiska överväganden finns det fyra grund teorier som man använda sig av då man vill avgöra om något är rätt eller fel. 

 

Konsekvensetik handlar om att ta reda på vad konsekvenserna av en handling blir. Man tittar alltså på vad resultatet (konsekvenserna) av en handling blir för att förstå om man har agerat rätt eller fel. Inkom konsekvensetiken är inte avsikten viktigt utan man fokuserar istället på resultatet. Det som t.ex. avögr en hockey match är vilket lag som fått flest mål dvs resultatet är det viktiga trots att alla spelare kanske lika gärna vill göra något bra, dvs många mål. 

Lyckomaximering är ett begrepp som används inom konsekvensetiken och förenklat kan man säga att det är lika med den handling som ger mest lycka till flest personer. Men handlingar kan vara goda eller onda. Det kan vara väldigt svårt att avgöra vilken handling som ger mest lycka till flest personer, och därför är det svårt att på förhand kunna avgöra vad som ger det bästa resultatet. Man kan också överväga olika handlingar och försöka mäta vad som skulle ge mest lycka. 

Efter att man fattat ett beslut och gjort en handling kan man utvärdera genom att fundera om man nått lyckomaximering? Dvs gjort det val som är rätt och gett flest personer lycka. Inom sjukvården kan man t.ex. problematisera en vårdåtgärd t.ex. en operation och tänka att det är dyrt och innebär en stor kostnad, man kanske tänker att pengarna skulle kunna användas till flera människor istället t.ex. för att minska på svält än att man bara åtgärdar en persons bekymmer. Men då kan man också fråga sig om det inte är värt att ändå operera en människa så att personen kan arbeta och på det sättet bidra till att ändå hjälpa flera människor? Eller så kan man försöka avgöra om det är etiskt rätt eller fel enligt konsekvensetiken att göra en kompis läxor mot betalning? 

 

Pliktetik betyder att människan har plikter dvs skyldigheter. Det handlar om vad en människa får och inte får göra. Då en människa är medveten om sina rättigheter och skyldigheter har hon en pliktkänsla. Plikter som finns för människor är regler, både skrivna och oskrivna, normer, dvs förväntningar och sociala regler som finns i vårt samhälle, lagar och skyldigheter som att t.ex. betala skatt. Om man är religiös kanske man även har en plikt att följa sin tro som de tio budorden. När man gör ett etiskt övervägande med en pliktetisk värdegrund funderar man helt enkelt om man har följt reglerna eller inte. Man reflekterar då över om man har gjort det man har skyldighet att göra eller låtit bli. Det kan handla om att man t.ex. gälla pälsnäring, man har följt alla lagar som finns och anser därför att det är helt ok. 

Sinneslagetik innebär en etisk modell där man utgår från en persons sinneslag, alltså vad en person känner och tänker. Man utgår från om handlingen är rätt eller fel utifrån om en person vill väl eller inte. Man värderar handlingen utifrån avsikten. Det är motsatsen till konsekvensetik. 

 

Dygdetiken handlar om positiva egenskaper hos människan. Det handlar förenklat om att det som ger människan bra egenskaper är goda handlingar och det som ger en människa dåliga egenskaper är onda handlingar. Eftersom vårt samhäll är i ständig förändring ändras synen på dygder och goda egenskaper med tiden. Dygdetiken är alltså i städnig förändring utifrån samhällets utveckling. Människor i grupp, bestämmer tillsammans vilka egenskaper och dygder som är goda. Det görs utifrån den existerande normkulturen. 

 

källa:

https://www.so-rummet.se/podcast/etiska-teorier-och-modeller-fordjupning

https://www.djurforsok.info/textformat-etiska-forhallningssatt/

https://www.youtube.com/watch?v=Gj-qVyagurs

https://www.youtube.com/watch?v=p8_azNXQMss

https://www.djurforsok.info/varfor-djurforsok/etik/forhallningssatt/

https://www.djurforsok.info/wp-content/uploads/2018/09/index-1.html

Människans förhållningssätt till djur genom tiden

 

Människans förhållningssätt till djur har ändrat med tiden. Men redan under antikens tid fanns det personer som ansåg att djur ska ha vissa rättigheter.Pythagoras (500-570 f.kr.)lärde ut att man ska respektera djur och var t.ex. själv vegetarian. Han ansåg också att djurens själ kunde överföras till människan om man dödade djur. Pythagoras trodde på själavandring och menade att man kunde återfödas som vilket djur som helst. Att äta djur var därför samma sak som att äta människor.

 

Aristoteles (384-322 f kr) ansåg att människan var ett politiskt djur och arr människan hade förnuft och därför placerade sig högst upp på hierarkin. Han menade att de mindre begåvade arterna existerar till förmån för arter som är mera begåvade. Aristoteles gick så långt som att säga att den som ställer sig utanför samhället slutar att vara människa, och i stället antingen är en varelse som står under övriga människor, ett djur, eller någon står över de andra individerna, en sorts gud.

På 1600- talet ökade vetenskapsmännens makt och det ledde till en ökning av djurförsök. René Descartes (1596-1650) hade stort inflytande om människans syn på djur, och menade att djur är själlösa maskiner som varken känner lidande eller smärta. 

i slutet av 1700- talet motsatte sig Jeremy Bentham  tanken att djur inte kan känna lidande eller smärta. “Frågan är inte om de kan tänka. Inte heller om de kan tala. Frågan är om de kan lida.” Jeremy Bentham

Charles Darwin påverkade människans förhållningssätt då han presenterade sin utvecklingslära år 1859. I den teorin presenterade han resultat som bland annat visade ett nära släktskapsband mellan människor och djur. Det ledde till frågeställningen om människan verkligen är moralisk överlägsen?

Under 1900- talet har djurrättsdebatten påverkas av bland annat Tom Regan som  anser att alla individer som har ett centralt nervsystem också ska ha moraliska rättigheter. Regan är rättighetsetiker och hävdar individens rätt att få finnas för sin egen skull.

Peter Singer kom 1975 ut med boken ”Animal Liberation”, som av många har setts som något av djurfilosofins bibel. Singer är utilitarist. Singer förespråkar att lika hänsyn ska tas till lika intressen och att det även bör gälla för djur.

 

Källa:

http://gymnasiefilosofi.se/naturfilosoferna/

https://historiesajten.se/visainfo.asp?id=32

https://www.djurforsok.info/varfor-djurforsok/etik/forhallningssatt/

https://www.djurensratt.se/sites/default/files/djurfilosofi.pdf

https://www.djurforsok.info/varfor-djurforsok/etik/forhallningssatt/