Skyddsjakt för varg

Finlands viltcentral har beviljat dispenser för skyddsjakt av en hel vargflock i Haapajärvi. Vargen är i enlighet med 37 § i jaktlagen alltid fridlyst men skyddsjakt kan verkställas om det inte finns någon annan lösning.

I och med Europeiska unionens miljödirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG), vars syfte är att bevara, skydda och förbättra miljön, inbegripet vilda djur, borde man i första hand finna andra lösningar än skyddsjakt för att förebygga och främja den biologiska mångfalden. Direktivet är verkställt i Finlands lagstiftning genom Finlands naturvårdslag och naturvårdsförordning. Huvudsyftet är att förbättra bevarandet av naturens mångfald samt befrämja hållbar utveckling. Hur miljödirektivets syften uppnås i vårt land kan ifrågasättas. En av målsättningarna i direktivet är även att främja utbildning och allmän information om behovet av att skydda vilda djur.

Nya lagliga jaktmöjligheter ökar inte heller toleransen utan tvärtom eftersom det stärker den sociala normen (attityden) i en grupp som anser att dödandet är den enda rätta mallen för hur man ska bete sig mot rovdjur.

Det är även önskvärt att man skulle beakta och stöda den genetiska variationen hos vargen genom att inleda gränsöverskridande samarbete med de nordiska länderna och Ryssland. Genom samarbete kunde man försöka minska inavel hos arten. Om man lät arten vandra över landsgränserna skulle det kunna vara en positiv utveckling för att säkerställa den genetiska variationen på lång sikt.

Redan på 1800-talet konstaterade Charles Darwin att antalet djur i hålls i ”lagom” mängd i de vilda då det finns en lagom mängd av växt-, och köttätande arter av alla olika storlekar. Människan har rubbat denna balans genom bland annat rovdjursjakt. Djur ingår i ekosystemet och mänsklig jakt kan påverka detta negativt. Ibland skjuter man rovdjurens bytesdjur vilket gör att rovdjuren svälter ihjäl. Ibland skjuter man rovdjuren vilket gör att djurstammarna inte regleras på naturlig väg.

Vargstammen får inte dö ut, och för att stammen ska vara livskraftig behövs minst 25 reproducerande par. För att skydda vargstammen behöver man arbeta för att öka människors acceptans mot vargen. Vi behöver också strängare åtgärder för att stoppa tjuvjakt. I ett tryggt samhälle ska vapen hanteras säkert och jaktbrott ska inte accepteras.

I Finland finns det få rovdjur vilket leder till att antalet växtätande arter blir onormalt stort, vilket i sin tur till exempel påverkar trafiken negativt. Vargen har tidigare varit nästan utrotad i Finland. Det är människorna som orsakat obalansen samt begränsat djurens levnadsutrymmen.

Jägare är viktiga då det snabbt gäller att spåra och avliva djur som till exempel har blivit skadade i trafiken men att jakt skulle stöda mångfalden och hjälpa naturen att hållas i balans stämmer i huvudsak inte. Det kan även konstateras att det finns många olika åsikter i vargfrågan på ett politiskt plan och hur jakt av varg ska hanteras. Olika åsikter är något som alltid kommer att existera vilket är till en fördel då det finns möjlighet till utveckling och nya idéer att växa fram.

 

https://europa.eu/european-union/about-eu/institutions-bodies/european-commission_sv

Darwin C. (1859) Om arternas uppkomst: genom naturligt urval. Översatt av R. Adlerberth 2009.

Natur & Kultur: s. 54. https://www.djurensratt.se/jakt http://www.vildvaxande.org/texter/argumentmotjakt_en_anarkoprimitivist_svarar.pdf

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S000632071630266X

https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161866/MMM_2019_25.pdf?sequence=1&isAllowed=y ss18-20

lodjurs jakt

Trots att vi i Finland endast har ca 1800 lodjur börjar jakten 1.10 i renskötselområdet och i övriga landet 1.12 i år. Lon är skygg även fast den lever i närheten av bebyggelse syns den sällan. Lodjur är inte till fara för människor men en anledning att skjuta lodjur, som ibland framhävs i debatten av jägarna, är att de tar rådjur.  De konkurrerar med jägarna om bytena. Utanför renskötselområdet gör lodjuren endast begränsad skada. Enstaka hundar angrips och i nio fall av tio sker det i samband med att lodjuret jagas av hund under jakt.

Trots att lodjuret är fridlyst beviljar Finlands viltcentral jaktdispenser. Varför ska jägare tävla om byten med lodjuret, som endast äter för sin överlevnad? När en lo har fällt ett rådjur blir kadavret kvar i skogen som i sin tur gynnar mikrober, insekter och andra djur. När jägaren fäller rådjur tas kadavret bort från skogen och den naturliga näringskedjan bryts.

Om man vill påverka jakten på rovdjur och samtidigt värna om vår natur kan man arbeta för att öka människors acceptans samt skriva insändare m.m. Då människors åsikter kommer fram visar vi att jakten på rovdjur kritiseras av många på olika håll i hela landet. 

Djur kan inte försvara sig, och de behöver vår hjälp för att överleva. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att värna om vår natur och skydda utsatta arter i landet. 

källa: 

https://riista.fi/sv/game/lodjur/

https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/stod-oss/lat-lodjuren-leva

https://www.luke.fi/sv/om-naturresurser/villebrad-och-jakt/lodjur/

 

Vargjakt

Även fast vargen inte är skyldig till de flesta skadorna på husdjur, egendom eller renar känner sig människor otrygga när vargen är i närheten. Hälften av vår befolkning är rädda för varg och björn. En del människor väljer att ta lagen i egna händer och jaga varg olagligt.

Vi blir upprörda när vi hör att den utrotningshotade snöleoparen tjuvjagas, fast samma typ av brott begås hos oss, när det gäller rovdjur. För att skydda våra rovdjur måste vi främst ändra attityder och acceptera att rovdjur hör till vår natur och fyller en viktig funktion i ekosystemet.

Finlands viltcentral har 2018 gjort en undersökning som visar att människor är negativt inställda till tjuvjakt. Men är åtgärderna för att minska tjuvjakt tillräckliga? Knappast eftersom det varje år förekommer jaktbrott och största delen anmäls aldrig. 

2007 räknade man att det fanns 270-300 vargar i Finland. 

2013 hade antalet minskat till ca 130 individer. Varför? på grund av olaglig jakt. 

Stammen har återhämtat sig något, tack vare lite strängare lagar men åtgärder behövs för att skydda våra rovdjur. T

2019 har naturinstitutet uppskattat att det finns ungefär 185-200 individer. Ganska lite jämfört med Sverige som har t.ex. 410 vargar. I Tyskland finns det 75 flockar och i Spaninen flera tusentals individer. 

 

Vargstammen får inte dö ut, och för att stammen ska vara livskraftig behövs minst 25 reproducerande par. För att skydda vargstammen behöver man arbeta för att öka människors acceptans mot vargen. Vi behöver också strängare åtgärder för att stoppa tjuvjakt. I ett tryggt samhälle ska vapen hanteras säkert och jaktbrott ska inte accepteras. 

Vargen är en viktig del av vår natur. Om en varg fäller en älg, blir kadavret kvar i skogen som i sin tur nyttjas av fåglar, insekter och andra djur. Kadavrer är även viktigt för mikrober. Om en jägare fäller en älg, tas kadavret med bort från skogen. Jägaren bryter det naturliga ekosystemet genom att föra bort älgen från skogen. 

 

källa: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161866/MMM_2019_25.pdf?sequence=1&isAllowed=y

 

 

acceptera vargen

Även fast man inte tycker om varg kan man tolerera att den finns i närområdet. I en internationell studie har man undersökt och identifierat ekonomiska, sociala och psykologiska mekanismer som påverkar acceptansen för djur och natur. Vissa länder betalar ut ekonomiska stöd för att skydda arter som åstadkommer ekonomisk skada, för att människorna inte ska behöva vara oroliga för ekonomiska förluster. Det kan fungera som ett skydd för den utsatta arten.

Men, det ekonomiska ersättningssystemet kan snabbt förlora effekten om människors förhållningssätt till rovdjur fortsättningsvis är negativt och det anses socialt accepterat att begå jaktbrott och olagligt döda rovdjur. 

Nya lagliga jaktmöjligheter ökar inte heller toleransen utan tvärtom eftersom det stärker den sociala normen (attityden) i en grupp som anser att dödandet är den enda rätta mallen för hur man ska bete sig mot rovdjur. 

källa:

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S000632071630266X

https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/161866/MMM_2019_25.pdf?sequence=1&isAllowed=y ss18-20

Björnjakt

 

Enligt Luke uppskattas det totala antalet björnar i Finland vara mellan 2300-2500 individer.  Uppskattningen görs med hjälp av observationer som registreras i Tassu. 

I år har antalet dispenser för skyddsjakt ökat, Finlands viltvårdscentral har beviljat sammanlagt 289 dispenser för jakt söder om renskötselområdet. Inom renskötselområdet har det också beviljats dispenser för 95 björnar. Syftet med björnjakt i renskötselområden är att man vill minska på skador som björnar åstadkommer rennäringen. Renskötselområdet är ca 36% av landets yta. Söder om området jagas den för att upprätthålla skygghet för människan samt för att reglera stammens storlek. 

Fjällnaturen är redan utsatt för påfrestningar på grund av klimatförändringar som människan har orsakat. Organismer och naturtyper är utsatta för stora förändringar. Renbetet är för närvarande den viktigaste faktorn som hotar fjällnaturtyperna eftersom den orsakar att renlavarna minskar och fjällbjörkskogarnas regenerationsförmåga blir svagare. Det viktigaste målet med renskötseln idag är att få så stor ekonomisk avkastning som möjligt. Därför har många renskötare betydligt mer renar än de behöver. Vissa områden blir alltså överexploaterade pågrund av den stora mängden renar. Den traditionella rennäringen har även förändrats under 1900- talet och ändrat form från intensiv till extensiv. (Läs gärna mer om detta, på vår sida under fliken rennäring) Mängden renar har ökat hela tiden, på 1900- talets början fanns det ca 128 000 renar medan det år 2010 fanns över 200 000 renar. Det högsta tillåtna antalet renar bestäms av ministeriet för en tio års period i gången. Under 2020 fattas ett nytt beslut.

Trots att fjällnaturen redan är utsatt, och rennäringen belastar området mycket, beviljar Finlands viltcentral jakt på 95 björnar för att minska på skador som björnar orsakar rennäringen. Hur kan det ens vara möjligt?

Söder om renskötselområdet beviljas jakt för att reglera stammen trots att björnen är rödlistad på ArtDatabanken, om en art är rödlistad så innebär att arten är hotad, sårad eller missgynnad. Under 1900- talet försvann björnen nästan helt från Finland, men stammen återhämtade sig när björnar från Ryssland spred sig i vårt land. Björnen är också utsatt för tjuvskytte och jaktbrott begås även utöver de beviljade dispenserna. Till naturen är björnen skygg från människan och håller sig på avstånd. 

Björnjakt 2020

Källor: Suomen ympäristökeskus, Helsinki. Suomen ympäristö 8/2008. Osa 1, s. 175–214. http://www.ymparisto.fi/download.asp?contentid=86061&lan=fi

https://www.luke.fi/sv/nyheter/bjornstammen-har-okat/

https://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/vaikutukset/-/artikkeli/078a58e9-5baa-4dc0-98a7-109ab686b5f1/tunturiekosysteemit.html#h_Fj_llen_r_k_nsliga_naturtyper

https://www.hbl.fi/artikel/okat-antal-dispenser-for-bjornjakt-i-ar-sammanlagt-384-bjornar-far-fallas/

https://yle.fi/uutiset/3-10019101

https://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/vaikutukset/-/artikkeli/85bdb195-39c4-4633-a2c9-f26c23e07022/porotalous.html

https://yle.fi/aihe/artikkeli/2017/08/31/porosta-tullut-ongelma-lapissa

https://wwf.fi/elainlajit/karhu/