En del finländare kanske anser att den globala uppvärmningen inte är vårt problem, och att den orsakas av andra länder med större miljöpåverkan. Indikatorn ekologiskt fotavtryck (EF) mäter människornas förbruk av naturresurser, de presenterar genomsnittinvånarens förbruk i varje enskilt land.  Men enligt den internationella indikatorn för ekologiskt fotavryck visar att Finlands EF värde ligger på 5,8 medan t.ex USA har ett värde på 8,0. 

Som följd av klimatförändringen blir det även varmare i Finland. Vilket bland annat leder till att temperaturen höjs, nederbörden ökar, stormarna kommer att förändras, snötäcket och tjälen minskar samt havsvattennivån stiger och istäcket reduceras. 

För stärva till ett ekologiskt och miljövänligt samhälle behöver vi insatser för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Ingen kan göra allting, men alla kan göra något. För att minska sitt ekologiska fotavtyck kan man försöka göra grönare val, och köpa tjänser och produkter av företag även värnar om att minska utsläppen. Det som är bra för klimatet, är även bra för oss. I inlägget om hur man kan minska på kemikalie inlägget finns tips på hur man lever hälsosammare och även värnar om miljön. 

Men man kan också hjälpa till genom att göra några av dessa saker:

-Plantera mera blommor! Cirka 1/3 av maten vi äter har pollinerats av humlor och bin. Plantera pollen- och nektarrika växter som pärlhyacint, krokus, lungört, prästkrage eller en kryddväxt så blir pollinatörerna glada.

-Läma gräsmattan oklippt! Lämna cirka 10 kvadratmeter av din gräsmatta oklippt över sommaren så att blomväxterna får blomma. Det är toppen för den biologiska mångfalden i din trädgård!

-Ät mera inhemskt och vegetariskt! Att äta mer vegetariskt är bra, men viss vegetarisk kost kan vara ännu bättre! Genom att välja vegetariska inhemska produkter minskar man det ekologiska fotavtrycket.

-Håll naturen ren! Saker som ligger och skräpar på trottoarer, parker, stränder eller sjöar har allvarlig påverkan på både naturen och djurlivet. Börja därför ha som rutin att från och med nu alltid plocka upp minst ett föremål om dagen och lägg i en papperskorg.

-Nej tack, ingen reklam! Mindre papper genom din brevlåda gör att mindre skog går åt. Sätt upp en "ingen reklam-skylt" på dörren och börja använda e-tjänster – få räkningar, försäkringsbesked mm rakt in i din mobilapp. -

Ge bort miljövänliga presenter! Varför inte ge bort en upplevelse så minskar risken för överkonsummtion, och så står inte bara onödiga prylar och samlar damm.

-Strunta i Take-Away- locket! Behöver man verkligen ta lock eller sugrör till Take-Away maten? Om man har med egen mugg eller väljer bort surör och lock minskar man påverkan på miljön.

-Byt ut ris mot potatis! Inhemsk potatis har 30 ggr mindre miljöpåverkan än ris.

-Minska på matsvinnet och ät upp maten du handlar! En tredjedel av maten vi köper kastas bort. Planera inköpen och handla bara det som äts upp. 

-Sätt lock på kastrullen när du kokar vatten! Sätt lock på kastrullen då du kokar upp vatten, så använder du 75% mindre energi. Du kan också spara energi på att inte koka upp mer än du behöver.

https://www.wwf.se/ardumed/forandringar/

https://data.footprintnetwork.org/#/ https://ilmasto-opas.fi/sv/ilmastonmuutos/suomen-muuttuva-ilmasto/-/artikkeli/74b167fc-384b-44ae-84aa-c585ec218b41/ennustettu-ilmastonmuutos-suomessa.html#h_Finlands_framtida_klimat_har_bed_mts_utifr_n_flera_klimatmodeller

Utomhuspedagogik främjar hälsan, fysiska motorik, samarbets- och koncentrationsförmåga samt social kompetens. Syftet med utomhuspedagogiken är att öka autenciteten. Barns talanger och kompetenser kan komma till uttryck i en kreativ och skapande miljö utomhus. (Fredriksson, 2017).

Utomhuspedagogik är alltså en undervisningsform som sker utomhus, oavsett om det är i en skog eller i en park. Naturen som resurs När barn får ta del av positiva emotionella upplevelser i naturen kan det ha en skyddande effekt på individens hälsa även senare i livet. När barn rör på sig, och leker i naturen kan man främja en sund livsstil, och det är troligare att barn som vistas mycket utomhus har en aktiv livsstil med mycket ute vistelse längre fram i livet. Utomhusvistelser stöder även det immunologiska systemet och gör barnen friskare. Det emotionella utbytet av positiva naturupplevelser under barndomen tros också kunna ha långsiktiga positiva effekter längre fram i livet, naturen blir en ”kraftkälla”, dvs en resurs som stöder individens återhämtning (Mårtensson, Jensen, Söderström, & Öhman, 2011, ss. 17-18).

Individer som regelbundet använder sig av naturen som kraftkälla, och njuter av naturens lugnande, stärkande och läkande effekter har en sak gemensamt: de har oftast skapat en relation till naturen redan som barn. Men vuxna som inte har en vistas mycket i naturen kan även längta efter naturupplevelser om de till exempel genomlever en kris. Man vet också att barn som fått bilda en positiv och nära relation till naturen senare i livet engagerar sig mera för natur- och miljöfrågor. Naturen kan således väcka barns intresse för en hållbar livsstil. Forskning visar också att barns fria tid är mindre nu än för några decennier. Barn leker också mer inomhus nuförtiden, därför finns det ett stort ansvar för personalen inom småbarnspedagogiken att stöda barns positiva relation till naturen (Naturvårdsverket, 2006, ss. 23-24).

När naturen används som resurs och metod, är det viktigt att barn har möjlighet att utforska och leka i omgivningen på ett fritt sätt. Forskning visar att psykometriska och fysiologiska mått också pekar ut emotionella effekter av naturkontakt. För att upplevelsen av natur ska vara främjande, är inte objektiva naturkontakter tillräckliga. I den pedagogiska forskningen har man fäst vikt vid långsiktighet, kontinuitet och struktur i ramarna för naturmötet, samtidigt som man pekat på vikten av öppenhet och flexibilitet inför barnens infall och idéer för stunden (Mårtensson, Jensen, Söderström, & Öhman, 2011, ss. 17-18).

Vistelse i naturen kan även ha en vårdande effekt. I en studie kom man fram till patienter som hade fönsterutsikt mot naturen tillfrisknade fortare än patienter som inte hade naturen som utsikt från sjukhusrummet. Forskare har även kommit fram till att naturvistelser ger avkoppling, kraftpåfyllning och återhämtning. (Naturvårdsverket, 2006, s. 14)

Forskning visar att barn lär sig bättre utomhus och koncentrationsförmågan ökar i gröna miljöer. Barn som har utmaningar med att fokusera på inlärningen och har utmaningar med i olika sociala sammanhang kan må bättre av att vistas i naturen. I en studie kom man fram till att barn med ADHD diagnos som tillbringar mer tid i gröna natur områden visade mildare symptom än barn som lekte tillbringade mer tid inomhus. Personer med riskbeteenden kan också främjas av aktiviteter som terapeutisk trädgårdsodling eller vildmarksterapi. (Ekvall, 2012, ss. 7-9)

Under de senaste åren har vårt intresse för friluftsliv ökat, och det är bra. I naturen kan man finna ro och ha det trevligt tillsammans. Allemansrätten är fantastisk, och det ger oss möjlighet att njuta av den fina naturen i Finland. 

Men då man rör sig ute i naturen har man en skyldighet att respektera omgivningen. Allemansrätten ger oss möjligheter att plocka bär och svamp, röra sig till fots, åka skidor och rida i skogar och på naturängar. Man kan även tillfälligt övernatta och vistas på områden där det annars också är tillåtet att röra sig. (Till exempel tälta på tillräckligt avstånd från närmaste bebyggelse) Man får även simma i hav, sjörar och vattendrag. 

Det är inte tillåtet att störa djur eller förorsaka skador. Man får inte heller fälla eller skada träd. Nedskräpning är förbjudet, det gäller även flytande avfall. Den här sommaren, har jag lagt märke till att det finns väldigt mycket skräp i skogen, och ibland har hela ryggsäcken blivit full med avfall som människor lämnat efter sig. 

Vi måste alla ta vårt ansvar och komma ihåg att inte förstöra i naturen. Barn och unga får information från dagis och skolan, men det är också på vuxnas ansvar att vara förebilder och lära barnen att vistas i skogen på ett respektfullt sätt. Skogen och naturen kan vara en spännande och trevlig plats för människor i alla olika åldrar. Om man ser skräp, kan man diskutera kring saken och tillsammans plocka upp det. Barn är ofta nyfikna och vill lära sig att göra rätt. Det kan bli en positiv upplevelse, att känna att små handlingar också har en betydelse. 

En liten påminnelse, det tar ibland flera hundra år innan skräpet försvinner. Avfall som glas förmultnar aldrig. Det kan ta upp till 1000 år innan en plastflaska bryts ner. 

Det är också problematiskt att skräp kastas på marken i städer, eftersom det med vinden eller genom vattendrag kan hamna i naturen. 

Johanna Nordlund